Kyrka & samhälle

Teologen Antje Jackelén

Det hänvisas ofta till den avgående ärkebiskopen Antje Jackeléns teologiska ansats i hela hennes gärning, men lite är känt i Sverige om hennes akademiska produktion. Prosten Anders Brogren gjorde 2014 en närläsning av hennes doktorsavhandling från 1999: ” Zeit und Ewigkeit, Die Frage der Zeit in Kirche, Naturwissenschaft und Theologie. Hans granskning publicerades i SPT nr 10/11 2014.
I SPT 26/2016 recenserar han Jackeléns bok ”Samlas kring hoppet” som kommit ut samma år.
Artiklarna kan läsas här: Antje Jackelén som teolog och Fenomenet Antje.
(2022-10-31)

Att intervjua ärkebiskopen

Upsala Nya Tidning publicerade den 23 okt 2022 en stor intervju med den avgående ärkebiskopen Antje Jackelén med rubriken ”Ärkebiskopen: Inte jag som blivit kontroversiell.” Publiceringen har en lång förhistoria och ärkebiskopen var efter intervjun mycket kritisk och föreslår ändringar och tycker i ett skede att det vore bäst ”att skippa hela artikeln. UNT arbetar om sin text efter ingripande av chefredaktören.
Kyrklig dokumentation har tack vare att Svenska kyrkan tillämpar offentlighetsprincipen kunnat ta del av hela mejlkonversationen och spelet kring artikeln som föregick publiceringen som går att läsa här i två dokument. (Läs ”baklänges” från sid. 13 till sid. 1 i Ante Jackelén och UNT 1   fortsätt på samma sätt med Antje Jackelén och UNT2 från sidan 5)
(2022-10-26)

Augsburg eller Magdeburg? — Enhet i mångfald i Svenska kyrkan 1993-2006

Bekännelserörelserna i Svenska kyrkan har vi minst sex tillfällen framfört önskemål om att få sina prästkandidater prästvigda sedan 1993 och beredas utrymme i kyrkan, skriver juristen och teologen Anders Lundberg, Nacka i denna artikel. Varje gång har detta avisats av kyrkans ledning och beslutsfattare. Den utmanande frågan som måste ställas enligt Lundberg är om ett annat beslut någonsin varit möjligt och drar paralleller till kyrkosituationen på 1500-talet och vad som hände i Augsburg 1530 och som i förlängningen ledde fram till ett avgörande i Magdeburg 1550.
Artikeln har tidigare publicerats i Kyrka och Folk, nr 1, 2022. Läs artikeln här.

Thomas Grahls angelägna frågor som blev hängande i luften

Vintern 2017-2018 skrev Thomas Grahl tre debattinlägg och sände dem till Kyrkans Tidning. De två första inläggen besvarades i en replik av kyrkostyrelsens förste vice ordförande Wanja Lundby-Wedin och kyrkans generalsekreterare Helén Ottoson Lovén. Grahl återkom med en slutreplik, där han konstaterade att kyrkoledningen uppenbarligen inte ville ha någon debatt. Bakgrunden var den kritiska revisionsrapporten om handboksarbetet och den övergripande frågan han ställde var:  Hur avser kyrkomakten renovera byråkratin. Kyrklig dokumentation återpublicerar här hans principiellt viktiga debattinlägg med författarens godkännande (2021-12-22)

Inskränkning av rätten att fira gudstjänst
strider inte mot religionsfriheten

S:t Fillipus församling i Stockholm ansökte i december 2020 att få anordna gudstjänster under julen med upp till 30 deltagare under den rådande pandemin. Polismyndigheten avslog begäran, som efter överklagande fastställdes av Förvaltningsrätten i Stockholm. Rätten menar att polisens beslut inte strider mot mötes- och religionsfriheten. De viktiga dokumenten i ärendet, som överklagats till Kammarätten, publiceras här i datumordning. Vissa dokument som avser en jävsfråga har dock utlelämnats.

1 2

——————————–

Kyrkokansliets befattningar, oktober 2016

  • Svenska kyrkans kansli på den nationella nivån består av 11 avdelningar och har 486 olika befattningar och tjänster. Här redovisas tjänst för tjänst med beskrivning av respektive befattning och ansvarsområde. (2016-10-22)

New public management

  • Ledare i SPT nr 5, 2015: ”Obekväma kläder”” Hur New Public Management påverkat Svenska kyrkan. (2014-03-01)

Förtroendevalda och sociala medier

Svenska kyrkans omvandling