Kyrklig dokumentation publicerar i denna kategori teologiska artiklar som är skrivna särskilt för denna portal och som ej publicerats i något annat forum.
DEN FÖRLORADE FADERN
I en nyskriven artikel behandlar docent Folke T. Olofsson Rasbo hur begreppet fader och vad det står för blivit ett skällsord i diskussionen om makt och hierarkier.
Men det har också blivit trångt för den himmelske fadern, skriver han. Under de senaste decennierna har det funnits en uttalad ambition att gå samtiden till mötes och ur det liturgiska språket rensa ut det manliga, faderliga, hierarkiska för en mer jämställd, könsneutral, inklusiv värld genom ett annorlunda språk. Så nedtonas den himmelske Fadern i liturgin, i bönerna och i psalmerna! Han konstaterar att konsekvenserna är förödande och på ett genomgripande sätt i grunden förändrat bilden av Gud och hur Han gjort sig känd för oss. Läs artikeln här. (2023-07-08)
DEN SISTE AV DE GREKISKA KYKOFÄDERNA –
JOHANNES DAMASKENOS OCH HANS SKRIFT DE FIDE ORTHODOXA
Olof Andrén översatte år 2014 Johannes Damaskenos skrift ”De Fide Orthodoxa” till svenska med rubriken ”Den ortodoxa tron” (Artos & Norma). Folke T. Olofsson skrev ett förord baserat på en längre artikel, som här publiceras för första gången i sin helhet, och skildrar Johannes Damaskenos resa från tjänstemän i kalifatet till en av de viktiga kyrkofäderna. Läs artikeln här. (2023-10-17)
Upplevelse eller Uppenbarelse
Hur förhåller sig det upplevda och det uppenbarade sig till varandra och vad blir konsekvenserna om det upplevda tar över i kyrkans undervisning. Kyrklig samlings nyvalde ordförande Anders Reinholdsson gjorde en djupdykning i dessa begrepp i ett föredrag inför Kyrklig samlings senaste samarbetsråd. Föredraget kan läsas här. (2023-11-01)
KRISTI KYRKA OCH VÅR KYRKA
Begreppet kyrka används många gånger oreflekterat. Kyrklig dokumentation bad därför teol.doktor Kjell Petersson, Hässelby att översiktligt beskriva den teologiska innebörden och hur ordet kommit att användas och visar hur en snäv användning av begreppet leder tankarna fel. Han visar bl a att benämningen Svenska kyrkan är relativt nytt. Det återfinns först år 1863 i kyrkomötesförordningen och i den sk dissenterlagstiftningen, och syftar på den kyrkliga organisationen. I Kyrkolagen 1693 talas det som en självklarhet om kyrkan i Sverige som en del av den världsvida kyrkan. Den beskrivs som ”Guds kyrkio och församling här i vårt rike och fädernesland”. Läs artikeln här. (2024-03-14)
KRISTI VERKLIGA NÄRVARO I NATTVARDEN
Kyrklig dokumentation har glädjen att publicera en längre artikel av teol.doktor Kjell Petersson, Hässelby där han grundligt belyser Kyrkans syn på Kristi verkliga närvaro i nattvarden och hur det har förståtts och uttrycks i nattvardsfirandet. Läs artikeln här. (2024-04-09)
Vilken normerande kraft har kyrkomötesbeslut?
Teol.doktor Daniel Wihlborg, Horred översatte 2014 till svenska en mindre känd text av Martin Luther, som först publicerades på latin 1536, med titeln ”Disputatio de potestate concilii” (Ungefär Teser om kyrkomötenas makt.) Texten är i många kretsar okänd (även om den återfinns i en artikel i SPT 2014) och Kyrklig Dokumentation vill på detta sätt lyfta fram den för en större läsekrets med en ny kort inledning. (2025-01-19)