Kyrka & samhälle

Ett husförhör år 1952

Den legendariske prosten Harald Geelmuyden (född 1888, död 1965), under många år komminister i Femsjö och kyrkoherde i Kalvsvik och Jät i Växjö stift, tilldrog sig på sin tid stor uppmärksamhet med sitt sätt att undervisa i den schartauanska själavårdstraditionen genom sina husförhör, inte bara i de olika rotena utan också vid en avslutning i kyrkan.
I en unik bandupptagning från 1952 kan man följa ett förhör i Jäts församling som nu finns att lyssna på i Ljudbiblioteket.
Trots den ibland ”darriga” ljudkvaliteten ger den en god inblick i den västsvenska fromhetstraditionen som den gestaltades i Växjö stift vid denna tid. (2023-11-22)

Artur Engberg och Kyrkliga Förbundet 1923

När Kyrkliga Förbundet bildades 1923 gick Artur Enberg, (1888-1944) då riksdagsman för Socialdemokraterna och senare ecklesiastikminister, till våldsamt angrepp och hävdade ”att den nya kyrkliga kamp¬organisationen förtjänar endast löje och förakt.” I en artikel i tidningen Arbetet menar han att ”Skilsmässan mellan stat och kyrka bör alltså icke ske förrän skolan gjorts konfessionslös och de teologiska fakulteternas omläggning på klart vetenskaplig grund medfört en ny prästgeneration, som i folkförkunnelsen rensat upp i den vildvuxna flora av grov obscurantism och vidskepelse.” Läs ordväxlingen här (2023-10-11)

”Den religiösa analfabetismen breder ut sig”

Professor Göran Gustafsson 1980

I en TT-intervju publicerad 1980 gör Göran Gustafsson i Lund, som vid den tiden innehade Sveriges enda professur i religionssociologi, ett försök att blicka in i framtiden vad som är att vänta utifrån det han i sin forskning då såg. I dag 43 år senare är det intressant att läsa hur mycket av det han förutsåg har slagit in och ytterligare accelererat.
Läs intervjun (som gjordes av Rune Imberg) med bifogad kyrkostatistik här.

Teologen Antje Jackelén

Det hänvisas ofta till den avgående ärkebiskopen Antje Jackeléns teologiska ansats i hela hennes gärning, men lite är känt i Sverige om hennes akademiska produktion. Prosten Anders Brogren gjorde 2014 en närläsning av hennes doktorsavhandling från 1999: ” Zeit und Ewigkeit, Die Frage der Zeit in Kirche, Naturwissenschaft und Theologie. Hans granskning publicerades i SPT nr 10/11 2014.
I SPT 26/2016 recenserar han Jackeléns bok ”Samlas kring hoppet” som kommit ut samma år.
Artiklarna kan läsas här: Antje Jackelén som teolog och Fenomenet Antje.
(2022-10-31)

Att intervjua ärkebiskopen

Upsala Nya Tidning publicerade den 23 okt 2022 en stor intervju med den avgående ärkebiskopen Antje Jackelén med rubriken ”Ärkebiskopen: Inte jag som blivit kontroversiell.” Publiceringen har en lång förhistoria och ärkebiskopen var efter intervjun mycket kritisk och föreslår ändringar och tycker i ett skede att det vore bäst ”att skippa hela artikeln. UNT arbetar om sin text efter ingripande av chefredaktören.
Kyrklig dokumentation har tack vare att Svenska kyrkan tillämpar offentlighetsprincipen kunnat ta del av hela mejlkonversationen och spelet kring artikeln som föregick publiceringen som går att läsa här i två dokument. (Läs ”baklänges” från sid. 13 till sid. 1 i Ante Jackelén och UNT 1   fortsätt på samma sätt med Antje Jackelén och UNT2 från sidan 5)
(2022-10-26)

Augsburg eller Magdeburg? — Enhet i mångfald i Svenska kyrkan 1993-2006

Bekännelserörelserna i Svenska kyrkan har vi minst sex tillfällen framfört önskemål om att få sina prästkandidater prästvigda sedan 1993 och beredas utrymme i kyrkan, skriver juristen och teologen Anders Lundberg, Nacka i denna artikel. Varje gång har detta avisats av kyrkans ledning och beslutsfattare. Den utmanande frågan som måste ställas enligt Lundberg är om ett annat beslut någonsin varit möjligt och drar paralleller till kyrkosituationen på 1500-talet och vad som hände i Augsburg 1530 och som i förlängningen ledde fram till ett avgörande i Magdeburg 1550.
Artikeln har tidigare publicerats i Kyrka och Folk, nr 1, 2022. Läs artikeln här.

Thomas Grahls angelägna frågor som blev hängande i luften

Vintern 2017-2018 skrev Thomas Grahl tre debattinlägg och sände dem till Kyrkans Tidning. De två första inläggen besvarades i en replik av kyrkostyrelsens förste vice ordförande Wanja Lundby-Wedin och kyrkans generalsekreterare Helén Ottoson Lovén. Grahl återkom med en slutreplik, där han konstaterade att kyrkoledningen uppenbarligen inte ville ha någon debatt. Bakgrunden var den kritiska revisionsrapporten om handboksarbetet och den övergripande frågan han ställde var:  Hur avser kyrkomakten renovera byråkratin. Kyrklig dokumentation återpublicerar här hans principiellt viktiga debattinlägg med författarens godkännande (2021-12-22)

1 2

——————————–

Kyrkokansliets befattningar, oktober 2016

  • Svenska kyrkans kansli på den nationella nivån består av 11 avdelningar och har 486 olika befattningar och tjänster. Här redovisas tjänst för tjänst med beskrivning av respektive befattning och ansvarsområde. (2016-10-22)

New public management

  • Ledare i SPT nr 5, 2015: ”Obekväma kläder”” Hur New Public Management påverkat Svenska kyrkan. (2014-03-01)

Förtroendevalda och sociala medier

Svenska kyrkans omvandling